logo


Liisa Lagerstam: A Noble Life. The Cultural Biography of Gabriel Kurck (1630-1712)

Liisa Lagerstam: A Noble Life. The Cultural Biography of Gabriel Kurck (1630–1712). Annales Academiae Scientiarum Fennicae, Humaniora, Helsingfors 2007. 394 s.

Vem var Gabriel Kurck? Frågan inställer sig säkert hos många inför läsningen av Liisa Lagerstams prisbelönta doktorsavhandling. Författaren är själv medveten om att föremålet för hennes forskningar inte intar en särskilt framträdande plats i historien, och ett uttalat syfte har varit att skriva historia genom berättelsen om en vanlig (nåja, ganska vanlig!) man. Samtidigt har ett rikhaltigt källmaterial som kan belysa olika aspekter av Kurcks liv bevarats, vilket gjort det möjligt för Lagerstam att på ett grundligt och trovärdigt sätt genomföra sin forskning. Hennes avsikt har inte i första hand varit att beskriva Kurcks levnadsöde, utan att undersöka hans handlingssätt och bevekelsegrunder. Hon sammanfattar sitt syfte som ett försök att ”achieve an understanding of Gabriel Kurck’s agency at the intersection of the personal, historical and cultural”.

Avhandlingen har en kronologisk grundstruktur som låter läsaren följa Kurck på hans livsresa, från den tidiga barndomen via universitet och kavaljersresa till karriär och ålderdom. De olika skedena i hans liv indelas därefter tematiskt. De uppgifter och plikter Kurck hade att fylla i förhållande till överhet, ståndsbröder, familj och underlydande analyseras och sätts i relation till den historiska bakgrunden och den kulturella kontexten.

Kurcks liv var dramatiskt och omväxlande, med tvära kast mellan militärens, hovmannens, diplomatens, byråkratens och godsägarens tillvaro och uppgifter. I sin ungdom en ytterst privilegierad man i den översta, förmögna aristokratin, blev han en närmast utblottad åldring, drabbad av såväl det historiska förloppet under den karolinska eran som av svåra personliga motgångar. Även om de yttre omständigheterna för Kurcks liv således inte i sig föranlett Liisa Lagerstams val av forskningsobjekt bidrar de ändå starkt till avhandlingens kvaliteter, eftersom hans livsödes många skiftningar ger henne möjlighet att analysera hur en och samma person agerade i olika situationer, i med- som i motgång, i relation till de ideal han bibringats, ögonblickets krav och personliga bedömningar och preferenser. Skiftet mellan den tidiga stormaktstiden, då Kurck dessutom genom sin morbror Axel Oxenstierna stod särskilt nära maktens centrum, och den karolinska eran och enväldets införande, ger en intressant relief åt Kurcks agerande. Som läsare får man följa inte bara uppbyggnaden av hans nätverk och individuella kompetens inom klient-patronsystemet, utan också hur detta såsmåningom raseras genom hans oförmåga eller ovilja att anpassa sig till förändrade maktstrukturer och nytt inflytande från tidigare obetydliga grupper i samhället.

Lagerstams övertygande förklaringar av det kulturella sammanhanget är avgörande för hur Kurck verkligen fogas in i sin samtid. Hennes analyser av Kurcks handlingssätt och de sammanhang han verkar i ger ofta aha-upplevelser: episoder som isolerade kunde te sig som anekdoter att le åt eller förfasas över blir begripliga, och kastar dessutom ljus över diverse anekdoter om andra historiska personer. Den historiska räckvidden är stundtals betydande. Exempelvis ger kontexten till Kurcks kränkta indignation inför uteblivandet av belöningar motsvarande hans egen värdering av sina tjänster och insatser en bakgrund till många liknande utgjutelser även betydligt längre fram i tiden.

Den historiska förståelse som avhandlingen skänker sträcker sig således långt över individen Gabriel Kurck. Men som författaren understryker, ger fokus på en enskild individ samtidigt historikern en möjlighet att lyfta fram alla de nyanser, inkonsekvenser och motsägelser som ofta måste förbigås med tystnad då en epoks historia skall skrivas i stora drag. På ett enligt denna recensent sympatiskt och viktigt sätt betonar Lagerstam hur Kurcks liv och handlingar inte kan reduceras till ett antal ”färdigskrivna roller”, utan att han inte minst i sina egna ögon var en unik individ, som själv avgjorde och var ansvarig för hur han agerade.

Av betydelse för förståelsen av Kurcks agerande är självbiografin, vars subjektiva ”autobiographical truth” författaren betraktar som en välsignelse snarare ett problem. Dess genomgående syfte var enligt hennes sammanfattning att presentera Kurck som en ädel, pliktuppfyllande och from individ i de situationer han själv bedömde som viktiga i livet. Därmed blir den en viktig källa till just de aspekter Lagerstam vill komma åt. En sådan källvärdering är dock inte helt oproblematisk: självbiografin, författad när Kurck var 74 år gammal och redan under flera decennier hade upplevt svåra motgångar, kan knappast förmedla någon ”autobiographical truth” om honom sådan han var vid exempelvis 20 års ålder. Självbiografins källvärde, även utifrån Lagerstams syften, tycks mig således mindre eller åtminstone av annan art än hon anser. Den berättar en sanning om Kurck som gammal, sjuk, fattig och bortglömd, inte ung, förmögen och framgångsrik, även när det är den sistnämnda perioden i sitt liv han beskriver.

Till avhandlingens kvaliteter hör de rikligt förekommande illustrationerna, inte minst de Kurckska släktporträtten av vilka flera idag tillhör Malmö Konstmuseum. Däremot ställer jag mig frågande till Lagerstams uppfattning, att tidens främst nederländska interiör- och genremåleri på något väsentligt sätt skulle utgöra en källa till Kurcks ”cultural biography”. Även med författarens reservationer (s. 24f) skapar en sådan bildanvändning illusionen av en kunskap som inte finns, och ibland är den rent av vilseledande. Som exempel på denna problematik kan nämnas avhandlingens omslagsbild, som visar en skrivande ung man i en noggrant avbildad interiör. Den som får boken i sin hand associerar oundvikligen till den person som nämns i bokens titel – men den unge mannen på målningen har ingenting alls med Kurck att göra och miljön (som sannolikt är fiktiv) har han aldrig vistats i. Motsvarar den unge mannens kroppsspråk eller kläder Gabriels? Det kan vi inte veta – men vi kan utifrån tidens konventioner konstatera att han själv inte hade valt att avporträtteras på detta sätt. Inte heller är den holländska landskapsmålning som syns på den avbildade interiören signifikativ för den
svenska adelns smak eller samlande vid denna tid. Så vilken kunskap om Gabriel Kurck skulle en målning som denna i själva verket förmedla?

Värdefullt är däremot att författaren använt sin konstvetenskapliga kompetens för att studera den visuella kulturella kontexten som den kommer till uttryck i familjeporträtten – dessa avsnitt hade gärna kunnat fördjupas ytterligare.

Sammanfattningsvis har Liisa Lagerstam åstadkommit en levande, trovärdig, mycket lärorik och inte minst spännande skildring, som borde ha mycket att ge även en bredare, historiskt intresserad läsekrets. Det stora speglas i det lilla, och blir på så sätt både tydligare och mer mångfacetterat. Inte minst visar hon att historisk förståelse av en individ faktiskt är möjlig, om än givetvis med vissa begränsningar och förbehåll. Hon hemfaller varken till subjektiva spekulationer om känslor eller bevekelsegrunder, eller åt föreställningen att det förflutnas människor utgör ett obegripligt ”other” i förhållande till oss själva. Förståelsen bygger på resultatet av författarens klart redovisade, grundliga forskning, men samtidigt på en insikt om det mänskliga livets alla komplikationer och viljan att inkludera även ”the richness and incongruence of human life”.

Merit Laine

Publicerad i Karolinska förbundets årsbok 2009

 

Parse error: syntax error, unexpected T_STRING in /storage/content/60/114660/karolinskaforbundet.se/public_html/wp-content/themes/modernize/comments.php on line 13