logo


Henrik Ågren: Erik den helige – landsfader eller beläte? En rikspatrons öde i svensk historieskrivning från reformationen till och med upplysningen.

Henrik Ågren: Erik den helige – landsfader eller beläte? En rikspatrons öde i svensk historieskrivning från reformationen till och med upplysningen. Sekel bokförlag 2012. 498 s.

Erik den helige är inte en person man spontant skulle tro vore särskilt betydelsefull under den tidigmoderna tiden. Efter reformationen borde ett katolskt helgon enligt all logik ha förpassats till historiens gömmor, men så skedde faktiskt inte. Istället var denne medeltida helgonkung viktig som en politisk symbol långt efter att han på det religiösa området hade spelat ut sin roll.

Uppsalahistorikern Henrik Ågren har i sin nya bok belyst hur man i Sverige förhöll sig till Erik den helige under den tidigmoderna perioden. Det är alltså inte en bok som behandlar medeltiden, även om Erik redan under den tiden var en viktig person i religiösa och politiska hänseenden. Inte heller tar boken upp hans mer moderna funktion som symbol för Stockholm. Eriks liv både före och efter den tidigmoderna perioden är väl värd sin egen forskning, men behandlas inte denna gång. Men det känns verkligen inte som att det saknas i den här boken, för Henrik Ågren visar i sin fylliga studie att det finns mycket intressant att undersöka om hur man såg på Erik den helige under perioden från 1500-talet till 1700-talet.

Erik den helige var alltid något mer än bara ett vanligt helgon, redan under medeltiden blev han också till en slags symbol för det svenska riket och den svenska kungamakten. Det gör att det fanns en hel del att bygga på även efter reformationen, för även utan sin religiösa funktion var han viktig för att skapa legitimitet åt den svenska kungamakten. Erik fortsatte som sagt att ha denna roll, trots att man skulle kunna tro att hans status som helgon borde ha förpassat honom till glömskans domäner.

I boken fokuserar Henrik Ågren på hur Erik den helige användes i svensk historieskrivning under tiden från reformationen till och med upplysningen, med fokus på hur han fungerade som en symbol för riket och kungamakten. Ågren undersöker bland annat om Erik den helige framställdes som ett ideal eller om han med tiden kom att bli ett avskräckande exempel. En annan viktig del i undersökningen är om historieskrivarna fokuserade på hans religiösa eller världsliga roll. Tänkbart är att den som ville framställa Erik den helige i dålig dager skulle betona det religiösa.

Boken är uppdelad på ett antal teman: Eriks roll som världslig kung, som kristendomens och kyrkans välgörare, som människa, som helgon, som rikssymbol och också hans legitimitet. På detta sätt lyckas Henrik Ågren problematisera ett flertal olika aspekter av hur man såg på Erik den helige, vilket samtidigt säger en hel del om den statliga ideologin och maktutövningen under den tidigmoderna tiden. Han kommer fram till att synen på Erik förändras mer i och med upplysningen än med reformationen, intressant nog. Det är under 1700-talet som man aktivt börjar ta avstånd från honom och han blir i större utsträckning ett avskräckande exempel än en förebild. Samtidigt betonar Ågren att detta är en konsekvens av hur Erik omvärderats redan efter reformationen, där han alltmer kommit att marginaliseras. Detta menar dock Ågren förmodligen har att göra med hur historieskrivningen förändrades under den tidigmoderna tiden, där fakta och källkritik kom att få en allt viktigare roll. Detta medförde att Erik den helige i historieskrivningen behandlades som en riktig människa, om än en viktig sådan, utan några mytiska kvaliteter.

Erik den helige – landsfader eller beläte? ger en fascinerande inblick i tidigmodernt tänkande och kan varmt rekommenderas till alla som är intresserade av den här tiden. Den tidigmoderna historieskrivningen är helt klart givande att undersöka, alldeles oavsett Erik den helige . Han dock visar sig dock vara en person av långt större intresse under 1600-talet än undertecknad hade kunnat ana.

Marie Lennersand

Parse error: syntax error, unexpected T_STRING in /storage/content/60/114660/karolinskaforbundet.se/public_html/wp-content/themes/modernize/comments.php on line 13