Den karolinska tiden är en särpräglad period i svensk historia. Det som håller samman den är först och främst den regerande pfalziska dynastin.
Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. Ur Nationalmuseums samlingar. Se www.nationalmuseum.se.
Tre kungar
Mellan åren 1654 och 1718 regerades Sverige av tre kungar: Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. År 1654 ärvde Karl X Gustav tronen efter sin abdikerande kusin Kristina. Hans regeringstid blev inte lång, och när han avled 1660 hamnade regeringstyglarna i händerna på förmyndarna för den unge sonen Karl XI. Denne förklarades myndig 1672 och styrde sedan landet till sin död 1697, då åter en förmyndarregering kom till makten.
Redan efter ett halvår förklarades dock den 15-årige Karl XII myndig. Han kom sedan att inneha tronen tills hans liv ändades av en kula vid Fredrikshald i Norge 30 november 1718. Karl XII efterträddes av sin syster Ulrika Eleonora, som dock snabbt överlämnade tronen till maken Fredrik.
Samhället förändras
Men det är inte bara kungarna som gör denna period i svensk historia intressant. Hela samhället förändrades och mycket av det vi idag uppfattar som självklara inslag i samhällslivet skapades under denna tid. Många av de statliga ämbetsverken hade inrättats redan tidigare, men under den karolinska tiden expanderade byråkratin och fick en allt starkare ställning och tydligare organisation. Nya institutioner tillkom också, exempelvis Riksbanken och Justitiekanslersämbetet. Den starka statsmakt som etablerades blev utgångspunkten för den moderna stat vi idag har i Sverige.
De tre karolinska kungarna spelade alla en aktiv politisk roll, och under Karl XI:s tid fick Sverige kungligt envälde. Makten samlades hos kungen och hans närmaste rådgivare, medan den tidigare så starka aristokratin fick en underordnad ställning efter reduktionen av adelns gods 1680. Karl XI använde sin maktställning till att genomföra ett omfattande reformarbete. Framförallt organiserades armén genom indelningsverket och det ständiga knektehållet. Ett viktigt mål för kungen var att skapa en stor och slagkraftig armé inom statens trånga finansiella ramar.
Lagar och reformer
Också på andra områden av samhällslivet skedde genomgripande förändringar. En ny kyrkolag stiftades 1686, genom vilken kyrkan knöts närmare till staten och nästan blev som ett ämbetsverk bland andra. Den svenska folkbokföringen fick en form som blev bestående ända fram till 1991. För den vanlige kyrkobesökaren märktes reformerna framförallt i 1695 års psalmbok och en ny katekesförklaring.
En omfattande revision av Sveriges lagar igångsattes och utmynnade så småningom i 1734 års lag. På det ekonomiska området framlades många förslag till förändringar. Dock stannade många reformer på papperet, men när kriget pressade på under 1710-talet blev åtgärder nödvändiga. Förslagen präglades av merkantilistiska och kameralistiska idéer, enligt vilka staten och kungamakten skulle leda den ekonomiska utvecklingen.
Ständigt krigshot
Under den karolinska tiden var den svenska stormakten som störst. Aldrig har Sveriges gränser sträckt sig så långt. Men den långa gränsen innebar ett ständigt krigshot. Under de tre ”Karlarnas”tid var Sverige invecklat i många krig, vilka till slut ledde till att landets stormaktsställning i Europa gick förlorad. I och med Karl XII:s fälttåg blev Sverige den småstat som landet sedan fortsatt att vara.
Krigspolitiken var betungande för landets befolkning. Invånarna hade svårt att ekonomiskt bära upp den militära stormaktsställning Sverige skaffat sig genom lyckade fälttåg på kontinenten. För att underhålla den stora armén behövdes både många soldater och höga skatter, vilket tärde hårt på samhällsekonomin. Den starka staten skapades som ett svar på de militära och finansiella behov som krigen ledde till.
Skiss till trappa av Jean de la Vallée från 1600-talets mitt. Riksarkivet.
Kultur och arkitektur
Men det är inte bara den starka staten vi har ärvt från den karolinska tiden. Mycket av det som idag räknas som svensk kultur har sitt ursprung i denna tidsepok. År 1658 trycktes Georg Stiernhielms dikt Hercules, vilken givit författaren namnet ”den svenska skaldekonstens fader”. Samtidigt med honom verkade David Klöcker Ehrenstrahl, vilken i sin roll som hovmålare förhärligade den pfalziska dynastin i bl. a. ett antal målningar på Drottningholms slott.
Inom arkitekturen var Nikodemus Tessin d. y. ledande. Han planerade att omgestalta Stockholm till en representativ och praktfull barockstad, men stora nordiska kriget kom i vägen för de flesta av hans förslag. Det var först efter hans död som planerna för Stockholms slott kunde färdigställas. Den karolinska tiden utgör också en viktig startpunkt i svenskt musikliv. Kring hovet samlades musiker och kompositörer, bland annat den kända musikersläkten von Düben. Karl XII bekostade på 1710-talet dessutom en resa till England för Johan Helmich Roman, där han kom i kontakt med Händels musik. Roman räknas som Sveriges förste betydande inhemske kompositör och hans Drottningholmsmusik är fortfarande ett ofta spelat stycke.
